Försöker verkligen
Känner mig fortfarande besviken. Vill inte vara besviken.. men kan inte vara något annat. Försöker verkligen koppla bort det, men går bara inte. Försöker verkligen vara "vanlig" mot dig, men det är svårt. För mig känns det som, hur ska jag förklara det.. du tror på något, som sen visade sig vara en bluff ? Eller så kanske man inte kan förklara det, men ialf det verkar som du tror allt är okey, vill verkligen att allt ska vara okey, men hur ska det gå om jag fortfarande är så besviken?
Har alltid sett "upp" till dig, men inte längre.. du har sjunkit i mina ögon. Det är det som gör att det gör så ont. Inte av anledningen du tror.
Jag verkligen försöker, men du ska inte tro att allt är som vanligt, tror inte det kommer bli som det en gång var, jag e ledsen för det. Vill verkligen berätta hur jag känner, och jag vet att du kommer förstå.. men kan inte. Det går bara inte.
Varför är det så lätt att skriva ner saker, men inte bara säga det rakt ut ?
Kommentarer
Trackback
